Trollkonsthistoria 411

Vampyrjägare som yrke

Tid på året lektionen ges: Sen sommartermin

Under många tusen år var jakten på vampyrer något som skedde på två sätt:
1) Genom att folk försvarade sig själva, sina hus och sina byar genom direkt självförsvar och motattack. Antingen enskilda individer eller med hastigt bildade jaktlag, ofta bestående av alla vuxna män i byn.
2) Genom att en resande expert kom förbi eller kontaktades för att ta hand om problemet. De var ökända för att vara lika hänsynslösa i sin jakt som i priserna de pressade sina kunder att betala. Samma metoder gällde för jakt på varulvar och en rad andra varelser.

Sen mitten av 1800-talet har de Europeiska länderna börjat reglera jakten alltmer. I Storbritannien startade Ministeriet en utbildning specifikt i vampyrjakt år 1863, starkt influerade av en liknande plan Tyskland genomfört några år tidigare. Utbildningen varade i två månader och gav vid examen en licens som jägaren kunde visa upp för kunder. Kurser vände sig både till folk som ville ha det som yrke och till privatpersoner som ville försvara sig själva. Alla som gick kursen gick med på att inte ta ut alltför höga avgifter för sina tjänster och fick i gengäld helande drycker och liknande gratis från St Mungos. Det var fortfarande tillåtet att jaga både privat och kommersiellt utan att ha gått kursen.

Utbildningen har förändrats flera gånger under årens lopp och från och med 1931 fick bara personer med licens titulera sig som vampyrjägare och ta betalt för att jaga. År 1940 infördes det då starkt kritiserade beslutet att förbjuda alla andra från att jaga vampyrer. Man får fortfarande försvara sig själv men inte själv spåra upp och attackera dem. Om man dödar en vampyr i självförsvar utan att ha en licens ställs man inför rätta på ministeriet men om det bedöms att det verkligen var i självförsvar (eller i försvar av andra människor) får man inget straff.

Det Europeiska Vampyrjägarförbundet grundades i Tyskland år 1899. Det Engelska Vampyrjägarförbundet grundades 1902, bytte namn till Brittiska Vampyrjägarförbundet år 1912 och anslöt sig till det europeiska först 1945 även om de tidigare samarbetat med dem. Man drog sig för att bli medlemmar, för det europeiska förbundet beslutade år 1920 att även jägare med licens bara skulle driva bort vampyrer om inte ett dödande av en särskilt farlig vampyr sanktionerats av förbundet. Tillslut blev vi medlemmar efter vissa påtryckningar från ministeriet.

Idag är alla europeiska länder utom tre medlemmar. De kvarvarande länderna är Schweiz (som vill vara neutrala), Albanien (som har ett eget system de är mycket stolta över) och Finland (där de inte reglerar jakten alls och historiskt har uppmuntrat privatpersoner till jakt).

Lektionsförfattare: Embli