Talmagi 302

Monaden och Dyaden

Ur läroboken:

Våra taltecken

Taltecknen 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 kallas arabiska siffror. De hinduindiska tecken, talet noll och decimalsystemet, infördes i Europa av araberna för knappt tusen år sedan. Först på 1500-talet användes dessa matematiska begrepp mer allmänt i vårt hörn av världen. De arabiska siffrorna är idag globala och används praktiskt taget i alla länder och i de flesta skriftspråk.

1. Monaden

Monaden, eller siffran ett står för helheten. Dess stabilitet bland talen är unikt. Talet ett förblir ett när det multipliceras och divideras med sig själv, och ett av något är det och endast det. Ett är ensamt, helt ensamt, och inget finns som kan beskriva det.

Talet står för en ny start, begynnelse eller skapelse, men även för Gud inom vissa kulturer och religioner. Ettan är mycket stark, kreativ och innehar en utlösande energi. Ettorna företräder helheten, solen, kungen, guldet, Yang, det maskulina, ledarskap, alltet, självtillit, dominans, vilja, oberoende, kraft och styrka, men också egoism och trångsynthet.

Islamistisk: Den ende guden, det absoluta.
Judisk: Herren, den högste.
Kinesisk: Yang, det manliga och det himmelska.
Kristen: Gud Fadern, det gudomliga.
Pytagoreisk: Gud, den från allt uppstår och det innersta väsendet.
Taoistisk: Tao avlar Ett, Ett avlar Två, Två avlar Tre och Tre avlar allting.

2. Dyaden

Dyaden eller siffran två är det första sant kvinnliga talet. Siffran visar på balans och harmoni, men representerar även tvister och dualiteter. För att lära känna tvåtalets innebörd, mediterade pythagoréerna över renodlade motsatspar, som begränsad/obegränsad, udda/jämt, enhet/mångfald, höger/vänster, manligt/kvinnligt, och så vidare...

Tvåorna representerar månen, silver, Yin, det feminina, dualiteter, motsatsernas balansering i harmoni, liv och död, tröskeln mellan olika världar, fred, relationer, speglingar, ekon, kompromisser, att fatta beslut, urskiljning, möte, men också något helt som går sönder, konflikt, krig, splittring och separation.

Alkemistisk: Motsatserna svavel och kvicksilver. Först fientliga till varandra sedan upplösta och förenade i androgynen.
Buddistisk: Dualism, Samsara, teori och praktik, visdom och metod.
Judisk: Livskraften.
Kabbalismen: Vishet och själv- medvetande.
Kinesisk: Yin, det kvinnliga, det jordiska, det ogynnsamma.
Kristen: Kristus med två naturer, gud och människa.
Pytagoreisk: Dyaden, den delade jordiska varelsen.
Taoistisk: Kua, de båda determinanterna Yin/Yang.

Lektionsförfattare: Funa