Mytologi 601

Kelterna och deras nedteckningar

Kelterna var en samling av klaner och stammar, med gemensamma seder och språk, som bodde på den europeiska kontinenten från ca 750 f. Kr När romarna började ta makten över Europa ca 100 e. Kr så drevs kelterna ut på de brittiska öarna. Där levde deras religion och seder kvar till dess att kristendomen introducerades på ön. De kristna prästerna gjorde många anpassningar för att de gamla keltiska myterna skulle passa in och gjorde många av hjältarna i dem till helgon. Ett bra exempel på det är gudinnan Brighid som var beskyddare av dikt och uråldrig kunskap men även en fruktbarhetsgudinna, hon blev S:ta Brigit av Kildare efter att prästerna hade fifflat lite med myterna. Man firade en högtid i februari som kallades Imbolc där man offrade till Brighid och det var vid ungefär denna tid som korna började mjölka. Prästerna gjorde om högtiden till att man hedrade S:ta Brigit.

De olika keltiska folkgrupperna delas upp efter de geografiska områden de levde i. Det fanns galliska, bretonska, brittiska, walesiska och irländska trots att de en gång fanns över hela den europeiska kontinenten. Tyvärr vet man väldigt lite om kelterna innan den tid då romarna började ta över. Romarna nedtecknade kelterna som ett ociviliserat krigarfolk och eftersom kelterna själva litade mer på den muntliga traditionen än det skrivna språket är väldigt lite känt om tiden innan folkgruppen drevs ut på de brittiska öarna.

Efter det att kristendomen erövrade öarna finns det däremot flera olika källor om de gamla keltiska traditionerna och legender. Dessa är i regel nedtecknade mellan 700 e. Kr och 1300 e. Kr.

Om de irländska kelterna är de viktigaste verken Ulsterkrönikan och Feniankrönikan. Ulsterkrönikan tar upp berättelserna om Cúchulainn som var Ulsters främste kämpe och hjälte i den serie av krig mellan Ulster och Connacht som beskrivs i berättelserna. Feniankrönikan behandlar hjälten Finn mac Cools äventyr och leverne tillsammans med hans specialtränade soldater fianna.

Ett annat viktigt verk var Invasionernas bok, en bok skriven av irländska munkar i ett försök att kartlägga Irlands tidiga historia. Många av de myter som fanns runt om på ön fick plats i denna bok som sträcker sig från syndafloden och fram till dess att kelterna koloniserade ön.

Bland de walesiska kelterna så är bland annat dikteposet Mabinogion det viktigaste verket. Det tar upp de myter som var speciella för Wales men också de varianter av de olika myter som man kan hitta i andra texter från den tiden.

Det är i de keltiska myterna man kan hitta den kunskap som mugglarna besitter om trollkarlsvärlden. Jättar, kittlar och människor som kunde förvandla sig till djur lever kvar i de flesta keltiska myter och som mugglarna tar som rena mytologiska inslag men som ju i själva verket saker som läckt ut om vårt magiska samhälle genom årtusendena.

Lektionsförfattare: Admanta