Mytologi 301

Egyptisk mytologi

Ra, eller Re som han ibland kallas är den högsta och viktigaste guden inom den Egyptiska mytologin, och han var den gud som skapade världen. Det hela gick till så att Ra födde sig själv, sedan svalde han sin egen säd och spottade och av det så föddes Shu, luften, och Tefnut, fukten. När Shu och Tefnut förenades föddes Geb, jordens gud, och Nut, himlens gudinna. Ra skapade allt liv på jorden; han skapade djuren och av hans tårar skapades de första människorna.

Som ni märker så rör sig skapande runt vatten. Spott, tårar och fukt. Detta kan ha berott på att vattnet spelade en mycket stor roll i det gamla Egypten och gör det än idag. Genom Egypten rinner en av världens största floder, Nilen, som spelade en stor roll för alla. Handeln och jordbruket nyttjade den året runt och var beroende av den i det annars så torra Egypten.

Varje dag seglar Ra över himlen i sin båt. Ra är ljuset, solen. varje kväll sväljs han av himlens gudinna Nut och Ras eviga kamp börjar. I mörkret i underjorden väntar den stora svarta ormen Apep. Varje natt kämpar Ra mot ormen och varje natt räddas han av kärleksgudinnan Bastet som uppträder i form av en katt. Ra återvände till sin båt och seglade ut på himlavalvet igen. De gamla Egyptierna hävdade att om Apep någonsin vann skulle världen gå under. Men de skulle icke förtvivla för Ra skulle föda sig själv igen och allt skulle börja på nytt.

Lektionsförfattare: Admanta