Filosofi 403

-

Det finns enkelt uppdelat två olika slags moral, pliktetik, som går ut på att handla efter olika principer, medan effektetik går ut på att man handlar efter vilken effekt man vill uppnå.

Utilitarismen

Utilitarismen är en av de mest kända effektetiska teorierna, och förespråkades av Jeremy Bentham (1748-1832) och John Stuart Mill (1806-1873).

Enkelt beskrivet går utilitarismen ut på att det finns det goda, i form av lust eller lycka, och det onda, som är olust, smärta och olycka. Då man skall välja hur man skall handla skall man välja det som ger störst lycka. Om det finns flera alternativ som får de bästa konsekvenserna är alla lika rätt och det är ens plikt att välja ett av dem. Det kan även vara så att alla handlingar resulterar i olust, och då är det rätt att välja att handla så att olusten minimeras, vilket innebär att även onda handlingar kan vara rätt. Vidare är det så att det är den totala mängden lust som räknas, inte vad för konsekvenser som drabbar individen, så utilitarismen är universalistisk, inte pluralistisk.

Det finns flera allvarliga invändningar mot utilitarismen. Det kan till exempel vara omöjligt att beräkna konsekvenserna av sina handlingar, och därmed omöjligt att veta vilken man skall välja. Vidare går det inte att mäta lust och olust, och därför blir det omöjligt att välja mellan alternativen, och utilitarismen tar inte hänsyn till hur lusten fördelas. Den kanske allvarligaste invändningen är att handlingar vi intuitivt vet är fel, till exempel mord, men en utilitarist skulle kunna förespråka mord för att förhindra ett större lidande.

Välj en av följande frågor och diskutera under lektionen:

Lektionsförfattare: Sparrow