Entreprenörskap 608

Grundläggande samtalsmetod III

Tid: Början av sommarterminen

OFF: Detta är en direkt fortsättning på Grundläggande samtalsmetod II (607) och bör vara lektionen direkt efter ON.

Lektionstext

Under den förra lektionen togs det upp fakta om vad ett samtal är och två olika tekniker för aktivt lyssnande. Dagens lektion handlar om speglingar, som också är en del av aktivt lyssnande.

Det som kännetecknar aktivt lyssnande mest är just speglingar. Spegling går ut på att den som lyssnar har tagit in information och lämnar tillbaka den med samma betydelse. Det blir därav ganska tydligt varför den här tekniken kallas spegling. Medparten får helt enkelt se sitt budskap reflekteras i lyssnarens ord. När en person pratar är det inte bara fakta som behöver speglas, utan även känslor. Det är sällan någon berättar något helt neutralt och det är därför viktigt att visa att den som lyssnar uppfattat även känslorna. Det är bättre att ta i för mycket på känslan än för lite. I fall speglingen skulle beskriva medpartens känsla som "arg" istället för "förbannad", finns det risk för att medparten inte känner sig lyssnad på och tar illa vid sig. Att påstå att någon är "förbannad" istället för "arg" ger oftast bara en tillrättavisning istället för upprörda känslor hos medparten.

Det är viktigt att lära sig spegla utan att tolka. Om en person berättar att denne har många bekymmer och är trött är det inte en bra spegling att säga att oro ger dålig sömn som leder till trötthet. Detta är en tolkning, inte en spegling. En spegling är även neutral och tar in parti. Ibland kan det däremot verka som att en spegling är det samma som att hålla med. För att en spegling ska bli mer neutral kan det vara bra att inleda med "Du säger att …", "Så du menar att …" eller "Du berättar för mig att …". Dessa sätt kan förtydliga att lyssnaren inte är partisk.

Många vill gärna visa förståelse för olika situationer. För den som lyssnar på ett samlat där medparten berättar om ett dödsfall, en våldtäkt eller en svår sjukdom går det inte att förstå helt och hållet, ens om den som lyssnar själv blivit utsatt för något liknande. I en spegling är det därför viktigt att inte visa förståelsen av typen "jag förstår hur det känns för dig". Istället är det viktigt att visa förståelse för en rimlig reaktion snarare än en känsla. Då en spegling görs finns det en viss ordning som bör tas hänsyn till. För att verkligen visa förståelse bör speglingen först spegla fakta, sedan känslan och sist förståelse.

Exempel:

"Det är fruktansvärt, det här jobbiga kommer aldrig att gå över. Rånad i sitt eget hem, där man ska känna sig säker."
"Mm-h." (enkel uppmuntran)
"Jag förstår inte att man kan utsätta någon för sådant. Jag har inte kunnat sova på en vecka, jag tänker på det som hände hela nätterna."
"Ja." (enkel uppmuntran)
"Tanken på att möta den som gjorde det på stan [suckar], det är helt overkligt. Äckligt!"
"Att det här skedde i hemmet gör att du känner dig väldigt kränkt. Det kan jag förstå." (Spegling av fakta och känsla, visa förståelse).

Praktiska övningar

Låt eleverna öva resten av lektionen i smågrupper på 3-4 elever på allting de har lärt sig. De ska använda enkel och direkt uppmuntran samt speglingar.

Lektionsförfattare: wheevil