Astronomi 502

Kometer

En komet är i stort sett ett smutsigt isberg som flyter genom rymden i en omloppsbana runt solen. Det är ganska små himlakroppar, och de syns bara när de är nära solen. På Jorden kan vi se kometer som en sorts suddig strålkastare på himlen, och de brukar få namn efter sina upptäckare, som t.ex. Halley, Hyakutake, Shoemaker-Levy och Hale-Bopp.

Det finns tre olika sorters kometer, indelade i hur lång tid det tar för dem att ta sig ett varv runt solen. Kortperiodskometer (Short Period Comet) tar mellan 3,3 och 9 år på sig, och deras omloppsbana är i princip ungefär lika stor som Jupiters. Långtidskometer (Long Period Comet) har en bana som Neptunus' och de tar längre tid på sig - Halleys komet, med sina 76 år, är en sådan. De som tillhör den sista kategorin, Very Long Period Comet, har i allmänhet en cykel på flera tusen år, som Hyakutake och Hale-Bopp, eller så passerar de solen en gång och aldrig återvänder.

En komet har tre delar: kärnan, komat och svansen. Kärnan består av fruset vatten, samt gas och smuts. När kometen närmar sig solen smälter isen och förångas. Då frigörs smutspartiklarna som bildar både komat (det som omger kärnan) och svansen. Energin från solen gör att svansen ändrar riktning så att den alltid pekar bort från solen.

Det finns två sorters kometsvansar: de som består av smuts och de som består av gas eller joner. De som består av smuts är lättast att se utan hjälpmedel, och de kan förefalla rosaskiftande. En sådan kan bli upp till fem miljoner miles lång. En jonsvans består av joniserad materia, plasma, och kan verka blåaktig till färgen. Trots att den kan bli uppemot 50 miljoner miles lång, är den ändå svår att se med blotta ögat.

Om en stor komet, eller en stor asteroid för den delen, skulle krocka med Jorden har vi alla satt vår sista potatis - bokstavligen. Damm skulle lägga sig som ett täcke i atmosfären och hindra solljuset från att skina på växterna, vilket skulle få fotosyntesen att kollapsa. Plantornas frön skulle överleva, så när dammet lagt sig skulle växterna snabbt återhämta sig, men frågan är hur bra djur och människor skulle klara sig utan växternas näring.

Lektionsförfattare: TraXy