Astronomi 301

Solen

Solen är en stjärna som utgör mer än 99% av solsystemets materia. Att den ser annorlunda ut beror bara på att den ligger mycket närmare oss än t.ex. Betelgeuze, Sirius eller Rigel. Precis som alla andra stjärnor är solen ett brinnande klot av gaser, mest helium och väte, och det är det som är vår värmekälla.

Solens kärna är en sorts kärnreaktor som har skickat ut atomenergi, värme och ljus i flera miljarder år och kommer att fortsätta med det minst lika länge. Det är bara en liten del av värmen och ljuset som når Jorden, och det ska vi vara evigt tacksamma för. Hade vi haft mindre hade vi inte kunnat leva för att det hade varit för kallt, och hade vi haft mer hade vi inte kunnat leva för att det hade varit för varmt. Resten av värmen och ljuset går till de andra planeterna eller sprids ut i universum.

Solen har en otroligt stark gravitation; det är den som håller planeterna i solsystemet på plats i omloppsbana. En person som på Jorden väger 50 kilo skulle väga 1500 kilo på solen. 'Även solen har sina fläckar' är ett gammalt talesätt som faktiskt är helt riktigt. Det dyker upp mörka fläckar på ytan ibland, men man vet inte riktigt vad det beror på. Man tror att det kan röra sig om stormar. De flam-liknande gasmassor som lämnar solens yta och sedan faller tillbaka kallas protuberanser.

Solen och månen kan ju se lika stora ut härifrån, trots att solen är 400 gånger så stor som månen - det beror på att solen ligger 400 gånger längre bort från Jorden än månen. Att resa dit skulle ta omkring fem månader, om det inte vore för att allt som kommer närmre än 80 miljoner kilometer brinner upp. Solljuset tar sig till Jorden på åtta minuter.

Lektionsförfattare: TraXy