Arkeologi 604

Tidsbestämning av föremål (ST1)

Tid på året lektionen ges: Tidig sommartermin

Lektionstext

En viktig del av arkeologin är att avgöra hur gammalt ett fynd är. Genom att tidsbestämma verktyg eller benrester som man hittar på en plats kan man se vid vilken tid som platsen var bebodd. Man kan även se när en organism levt och dött. Att tidsbestämma historiska fynd kan man alltså kartlägga vår historia och få en kronologisk ordning på händelserna i vår planets förflutna.

Den första metoden för att tidsbestämma fynd på magiskt vis upptäcktes av en egyptisk trollkarl vid namn Fahim år 1623. Denna metod var dock varken särskilt exakt eller särskilt varsam. Fahims metod gick ut på att en formel kastades på föremålet som skulle tidsbestämmas, och om föremålet smulades sönder var det äldre än femhundra år gammalt och om det förblev intakt var det yngre än femhundra år. Trots sina förödande nackdelar användes Fahims metod i flera år innan egyptiska myndigheter förbjöd användandet av formeln. Förbudet infördes strax efter att en egyptisk arkeolog använt formeln mot näsan på Sfinxen i Giza.

Det dröjde många år innan ett fungerande alternativ till Fahims formel dök upp. Flera trollformler och trolldrycker uppfanns och användes i kortare perioder, men glömdes snabbt bort igen då de på ett eller annat sätt inte fungerade som man ville. Under 1700-talet blev det populärt att använda siare för att bestämma ålder på fynden, något som än idag faktiskt används ibland.

År 1899 gjorde arkeologen och trolldrycksforskaren Theodosia Stephanopoulos en upptäckt som skulle förändra möjligheterna för arkeologer världen över avsevärt. Hon upptäckte att en trolldryck som tidigare använts för att rengöra benrester ändrade färg vid kontakt med olika ben. Efter flera tester kunde hon dra sambandet mellan benens ålder och färgen på trolldrycken. Efter denna upptäckt kunde arkeologer med ens tidsbestämma föremål med endast femtio års felmarginal och det med jämförelsevis lite skada på föremålet. Drycken gavs ett nytt namn för att hedra Stephanopoulos och kallas sedan dess därför för theodosialösning. Tio år senare föreslog Internationella Arkeologrådet att trolldrycken skulle kompletteras med en skyddande formel för att minska påfrestningen ytterligare. Alla arkeologiskt intressanta fynd ska idag därför beläggas med en skyddande ytformel innan de sänks ned i theodosialösningen, enligt rådande arkeologidirektiv.

Theodosialösning köps med fördel färdigbryggd. Den kräver exakt bryggning för att inte riskera att bli skadlig för de känsliga objekten den ska användas på, så för att minska den risken väljer många arkeologer att få sin brygd gjord av professionella trolldrycksmakare. Lösningen har dessutom lång hållbarhet som passar för långvariga expeditioner.

Praktisk uppgift:

Eleverna får tidsbestämma några föremål genom att läsa av theodosialösningens resultatfärg. Uppgiften kan utföras antingen i grupp eller enskilt. Eleverna ska först lägga en skyddande ytformel på föremålen. Protego Obiecto är en lämplig formel för detta. Sedan ska de sänka ned föremålen i den färdiga trolldrycken med en tång. Efter cirka trettio sekunder kommer trolldrycken ändra färg. Eleverna ska sedan med hjälp färgkartan de hittar i sin bok avgöra vilken tid som färgen matchar.

Lektionsförfattare: Spirry