Alkemi 601

Teori om kolväten

När: Någon gång i september

Ett kolväte är ett ämne som främst består av kol och väte, där av namnet kolväten. Kolatomerna sitter ofta i en kedja med väteatomer runtomkring. Denna kedja kan vara rak, grenad eller i en ring. I rumstemperatur finns kolväten som gas, flytande och fasta ämnen. Dessa ämnen är opolära och svårlösliga i vatten. Däremot är de oftast lösliga i fetter.

De enklaste kolvätena kallas alkaner. Det finns dessutom alkener och alkyner. I alkanerna sitter kolatomerna i en rak kedja. Det är en enkelbindning mellan atomerna. Hos alkenerna finns det istället en dubbelbindning någonstans i kedjan. Hos alkynerna finns en trippelbindning någonstans i kedjan. En vanlig kolatom kan nämligen binda till fyra atomer samtidigt. Finns en bubbelbindning riktas två bindningar mellan kolatomen och en annan atom. Finns en trippelbindning är det istället tre bindningar mellan en kolatom och en annan atom.

Cykloalkaner är alkaner där kedjan inte är rak, utan den sitter i en ring. Alkaner kallas också för mättade kolväten eftersom det bara finns enkelbindningar där. Alkener och alkyner kallas däremot kallas för omättade kolväten. Detta beror på att det finns annat än enkelbindningar i dessa typer av ämnen.

Metan är det enklaste kolvätet. Det är en luktfri gas och kallas ibland för sumpgas. Detta beror på att metan bildas vid nedbrytning av organiskt material i en syrgasfri miljö. Detta kan vara i till exempel sumpmarker. Detta är en mycket brandfarlig gas.

Lektionsförfattare: wheevil