Alkemi 403

Intramolekylära bindningar

När: I början av november

Tidigare inom alkemin har intermolekylära bindningar nämnts. Dessa bindningar är mellan molekyler. Det finns också bindningar inom molekyler, alltså mellan atomer. Dessa kallas intramolekylära bindningar. Dessa bindningar är kovalent bindning, polär kovalent bindning, jonbindning och metallbindning.

Metallbindningen är kanske enklast att förklara. Här sitter metallatomerna så att varje atom får valenselektroner, alltså elektroner från det yttersta skalet, som kan röra sig fritt mellan atomerna. Detta kallas för elektronmoln. Jonbindning har tidigare nämnts. På den här nivån är det bindningen som uppstår mellan en positiv atom och en negativ atom.

Kovalent bindning uppstår när minst två atomer delar på en eller flera elektroner. De delar då exakt lika på dessa elektroner. Polär kovalent bindning uppstå när en av atomerna i molekylen drar till sig de delade elektroner lite mer. Den atom som drar till sig elektronerna blir då en aning negativt laddad medan den andra atomen blir en aning positivt laddad. Exempel är vattenmolekylen. Där blir syrejonen en aning negativt laddad medan vätejonerna blir lite positivt laddade.

I molekyler där det finns en polär kovalent bindning kallas för dipoler. När bindningar mellan molekyler som är dipoler uppträder bildas en dipol-dipolbindning. Det finns ett par undantag för denna regel. Bland annat för vatten som istället ha den intermolekylära bindningen vätebindning.

Lektionsförfattare: wheevil