Innan jul i Storbritannien

Det vi mest associerar med julen i Sverige, som Lucia, adventsljusstakar, julkalender på TV och att fira jul på julafton är helt främmande för britter. All julmat som är så god? Britterna har ofta aldrig ens hört talas om vad det är för något, och har svårt att förstå varför vi svenskar kan bli så nostalgiska av saker som kalvsylta och lutfisk. Julmust har de aldrig hört talas om och gumm- och gubb-pepparkakor med barnvänliga glasyrdekorationer kan man få tag i året om. Nog för att bägge länder firar jul – men vi gör det inte alls på samma sätt.

I de stora mataffärerna började de ta fram julpynt och julchokladaskar redan i september, men det är inte förrän i slutet av november som julen tar fart på riktigt. Då försöker alla städer, orter och byar hitta någon B-kändis som kan komma och tända julbelysningen i det lokala shoppingdistriktet. Kanske att butikerna i närheten har öppet lite längre just den dagen, men det är inte ”skyltsöndag” på samma sätt som i Sverige.

För att uppmärksamma advent krävs det i princip att du går i kyrkan regelbundet. Chokladkalendrar, d.v.s. ”Advent calendar”, vet man vad det är och sådana säljs i varenda livsmedelsbutik, men det är ungefär så långt man sträcker sig. Adventsljusstakar och att tända ett nytt ljus varje söndag är inte något man ägnar sig åt. Att sätta upp ljusdekorationer utomhus däremot, det gör man gärna. En del är väldigt entusiastiska när det gäller detta. Smakfullt, vad är det?

Lucia är svårt att förklara för icke-svenskar. I Sverige firar vi av någon mystisk anledning ett italienskt helgon, trots att vi inte har varit katoliker på flera hundra år, och hon går klädd i vitt med en ljuskrona på huvudet och sjunger ihop med tomtenissar, pepparkaksgubbar, och har ett följe av flickor med glitter i håret och pojkar med strutar på huvudet? Nej, Lucia är inget som britterna överhuvudtaget känner till, om de inte råkat vara i Sverige just då, eller känner svenskar.

De senaste åren verkar riktiga granar ha vuxit i populäritet gentemot plastgranar. Många av granarna som säljs är alldeles för korta, tycker jag, och man måste verkligen leta med ljus och lykta för att hitta vanlig rödgran (den traditionella svenska julgranen med tunna, sticksiga barr som luktar så gott), för 95% av de riktiga granarna som säljs här är kungsgran/Nordmanngran (den med mörkare, mjukare barr som inte luktar lika mycket och som heller inte sticks – och som inte barrar lika mycket). Personligen tycker jag det är mer sport att pynta en gran som sticks, särskilt när den dessutom luktar jul!

I Nottingham har vi en julmarknad i traditionell tysk stil, fast nuförtiden kallas det en "viktoriansk julmarknar". Det är ingen större skillnad – man kan fortfarande köpa hantverk och … tysk snabbmat och varmt Glühwein. Pepparkakshjärtana man kan köpa är gjorda i Tyskland, och just pepparkakor i allmänhet får inte direkt brittiska hjärtan att bulta snabbare i bröstet. Inte när man kan köpa dekorerade pepparkaksgubbar året om från närmsta livsmedelsbutik. Förvänta dig inte att de smakar likadant som Anna, Kung Oscars eller Nyåkers pepparkakor, dock …

När det lackar mot jul Sverige så tar vi fram värmande kryddor från fjärran länder, men det är inte riktigt britternas stil. Torkad frukt, å andra sidan … En av de vanligaste sakerna man kan köpa inför jul är Mince Pies. Det är en liten miniatyrpaj (tänk mazarinstorlek) i folieform fylld med ”mincemeat”, som inte är att förväxla med köttfärs. Hade pajerna innehållit köttfärsfyllning istället för en sötsliskig blandning av russin och annan torkad frukt så hade de säkert varit betydligt godare …

Om du inte gillar russin är det många typiskt brittiska bakverk som går bort, oavsett vilken tid på året det är! Britter är tokiga i russin. Tyvärr.

När det gäller jul så är det ingen riktig jul utan en Christmas Pudding. Helst ska man tillreda denna fruktfyllda styggelse flera månader i förväg, så att den kan utveckla smaken ordentligt, och så ”matar” man den med cognac så att den är riktigt spritindränkt. Detta har man sedan som dessert efter julmiddagen. Man serverar den genom att först futta eld på den, så att den förs till bordet omsluten av blå flammor, vilket onekligen ser häftigt ut. Själva puddingen som sådan är en väldigt ”tung” och mörk fruktkaka. Den är inte till allas smak, men man kan köpa en mängd olika sorter i affärerna, t.ex. utan sprit, eller utan frukt.

En sak som alltid känts jättekonstig med att bo i Storbritannien är att man firar jul på juldagen, d.v.s. 25 december. Vad gör man på julafton? Tja, vad gör man den 23:e december i Sverige? För dem är julafton bara ”dan före dopparedan”, så man jobbar som vanligt, men kanske att man får gå hem efter halva dagen. Man förbereder sig inför nästa dags julfirande, så det gäller att köpa de sista presenterna och slå in dem, se till att man handlat allt och liknande, men det är verkligen inget juligt med dagen som sådan.

Har du tur (otur?) kanske det dyker upp några carolers utanför dörren som vill sjunga julsånger för dig. Hittills har jag inte stött på några av stilen Musse Pigg och Pluto har utanför fönstret när de firar jul, utan det brukar vara samma stil som dåliga luciatåg som kommer och knackar på i Sverige – d.v.s. ett par-tre barn/ungdomar som skriksjunger en snutt av en traditionell julsång och förväntar sig att få någon sorts betalning för besväret. (Vem som är mest besvärad kan man ju alltid undra …)

Se även Julfirande i Storbritannien